Rapport från VM – och MBTK klubbmästerskap - i Indien 1987
New Delhi mars 1987 Pia Eliasson
Ur klubbtidningen Loopen, nr 20 oktober 1987
Att få delta i ett världsmästerskap är nog de flesta idrottares dröm, att dessutom få chansen att åka till ett så fjärran land som Indien är det nog inte många som räknar med när de börjar spela pingis.
För mig blev allt detta verklighet i februari i år. Jag blev då uttagen att representera Sverige vid VM i New Delhi.
Efter ca 15 timmars flygresa, från vinterkalla Sverige, landade vi på Indira Gandhi Airport utanför New Delhi.
Trots att man hade lagt tävlingen nästan två månader tidigare än normalt var det 25 grader varmt och otroligt fuktigt ute.
En skranglig 30-tals buss tog oss med på en hissnande färd in till centrum. Inte nog med att det var smockfullt av bilar på gatorna, mitt i allt gick det dessutom kor, hästar, och t o m en och annan elefant.
Någon filmarkering existerar inte utan det är bara att hänga sig på tutan och kryssa.
Hotellet vi bodde på gick inte direkt att jämföra med den slum som är utbredd så gott som överallt. (Folk sover på gatorna, i tält, i skjul ja överallt där de kan komma åt).
Ashok hotell är en enormt stor och vacker byggnad som mest liknar ett slott.
Foajén är så gott som helt klädd i marmor och utanför finns det stora grönområden med bl a tennisbanor.
Marie Svensson (våran nya klubbkamrat) och jag hade en otrolig tur och fick bo i en av sviterna.
Ett större hotellrum har jag aldrig sett i hela mitt liv.
Där hölls det både en och två fester under de sista dagarna!!
Vi spelade i Indira Ghandi Stadium, en jättehall som tar ca 25 000 åskådare och minst lika många duvor.
Duvorna bodde uppe i taket och brydde sig inte det minsta om var och när de uträttade sina behov.
Coachen Åke Berg fick en skit i huvudet när han satt och coachade. Jättemysigt!!
Apropå behov så hade vi spelare mycket att uträtta.
Den minst sagt ¨annorlunda¨ maten gjorde att de flesta fick tillbringa större delen av sin fritid på toaletten.
Jag tänker inte berätta så mycket om själva spelet, men jag bör väl nämna att MBTK hade ett eget litet klubbmästerskap nere i New Delhi.
I lagtävlingen slog jag Lisa Bellinger England men förlorade mot danskan Charlotte Polk. Usch Fy!!
I damsingelns första omgång möttes sedan Lisa och Charlotte, en match som Lisa vann med 3-0.
Resultatet i MBTK-mästerskapen blev således att alla tre hamnade på varsin seger.
Efter seträkning gick (förstås) undertecknad segrande ur striden och kunde därmed hämta ut en stor, skummande öl på banketten.
Efter nästan tre veckor var det nog ingen som var speciellt ledsen över att få åka hem och äta mammas köttbullar igen.
Men förutom att maten inte var speciellt bra, var det en fantastisk upplevelse att få uppleva ett så annorlunda land och en så annorlunda kultur på nära håll.